Slakt
Det är inte tillåtet att äta något djur förrän det slaktats på ett tillbörligt sätt, med undantag för fisk och gräshoppa, som får ätas även om de dör utan att ha slaktats. Det är tillåtet att slakta med alla föremål som har en skärande egg utom med tänder, ben eller klor, oavsett om dessa är från människor eller inte och oavsett om de sitter fast på kroppen eller inte.
Ett nödvändigt villkor för att djuret ska vara tillåtet att äta, är att man skär av både luft- och matstrupen när man slaktar. Om slaktaren* försummar att helt och hållet skära av mat- och luftstrupen och djuret dör eller om djuret endast rör sig reflexmässigt när slaktaren skär av det som återstår av mat- eller luftstrupen, anses djuret vara ett dött oslaktat djur och är förbjudet att äta.
Ett annat villkor är att slaktaren inte lyfter knivhanden medan han slaktar (dvs. medan han drar kniven över djurets hals). Om han lyfter handen innan han skurit av både mat- och luftstrupen, och sedan sänker handen för att skära av dem helt, är det intet tillåtet att äta djuret.
När man slaktar är det rekommenderat:
- att vända djuret mot qibla
- att vässa kniven
- att skära snabbt
- att nämna Allahs namn
- att sända välsignelser över Profeten, må Allahs frid och välsignelser vara med honom
- samt att skära av båda ådrorna på halsens sidor.
*Slaktaren måste vara muslim, kristen eller jude. I Muhammed Knut Bernströms Korantolkning står det:
Denna dag har all god, hälsosam föda blivit tillåten för er; och födan hos dem som fick del av uppenbarelsen [i äldre tid] är tillåten för er och er föda är tillåten för dem. (K. 5: 5)
I sin Koranexeges (tafsir) ”Ma’alim at-Tanzil” skriver al-Bagahawi, må Allah visa honom barmhärtighet:
Han [Allah] menar att det är tillåtet för er att äta de djur som slaktats av judar eller kristna eller av någon ur andra samfund som konverterat till kristendomen eller judendomen innan tiden för Muhammeds uppenbarelse, må Allahs frid och välsignelser vara med honom. De djur som slaktats av dem som konverterat till kristendomen eller judendomen efter tiden för Muhammeds uppenbarelse (saas) är däremot inte tillåtna [att äta]…
Det är viktigt att veta vilka som tillhör ahl al-Kitab, eftersom man dels får äta kött som slaktats av dem och dels får gifta sig med dem.
Vilka hör till ahl al-Kitab?
1. De man vet är besläktade med Ya’qub (dvs. hör till bani Isra’il oavsett om de är judar eller kristna) hör till ahl al-Kitab så länge man inte vet att någon av deras förfäder blivit jude efter ’Isas ankomst, eller kristen sedan vår Profet fått sin första uppenbarelse. Ex: Om någon hör till bani Israel men vi vet att någon av hans förfäder blivit jude på exempelvis 400-talet (då judendomen hade upphävts av Isas uppenbarelse) eller kristen på exempelvis 1200-talet (då kristendomen upphävts av Islam), hör han inte till ahl al-Kitab.
2. De som inte är besläktade med Ya’qub (dvs. inte hör till bani Israel) hör till ahl al-Kitab bara om man vet att någon av deras förfäder blivit jude innan ’Isa sändes eller kristen innan vår Profet fick sin uppenbarelse, frid och välsignelser vare med dem alla. Om man inte vet eller är osäker på detta anses de inte höra till ahl al-Kitab.
Av det som nämnts ovan framgår att kristna svenskar inte annat än i undantagsfall hör till 2 ovan, eftersom kristningen av Sverige påbörjades på 1000-talet. Om judarna i Sverige hör till 1 eller 2 kan jag inte svara på, men om man är osäker på om en person hör till bani Israil eller inte anses han inte göra det.