Allahs nittionio namn
Al-’Azîm [swt]
Han är Den Väldige, Den Störste – på jorden och i himlarna, i de sfärer dit vår syn inte kan nå och om vilka vårt förstånd inte kan bilda sig någon uppfattning. Han besitter den absoluta och fullkomliga storheten. Den storhet vi känner till är relativ, och allt vittnar om att Han är Den Störste. Ingen storhet kan jämföras med Hans. Det största vi kan fatta har behov, men hur kan det absolut Största ha behov? Gud, al-’Azîm, behöver ingenting. Han är den som tillgodoser alla behov.
Vi säger att några av oss är “stora”. En människas storhet beror på hennes verk, på vad hon har åstadkommit. Vi säger att några av dessa stora människor är “störst” – de vilkas verk är störst. Ändå är deras verk ett intet i jämförelse med de miljarder större verk som Gud, al-’Azîm, har frambringat. Även den största människa, den vars gärningar är allra störst, är Guds verk.
Några av Guds mest anspråkslösa verk, ett grässtrå eller ett blad, med deras pulserande celler som omvandlar jord, vatten, luft och solljus till färgsprakande liv och näring för Hans andra skapelser – allt detta är ett maskineri med så många hemlighetsfulla komponenter som ingen botaniker vågar sig på att ens spekulera om. Detta blad eller grässtrå, som vida övergår vår förmåga att förstå, vittnar om den Störstes Storhet. Hur ska vi, som inte ens förstår de mysterier som är förknippade med skapelsen och funktionen av ett grässtrå, kunna förstå de oräkneliga synliga och osynliga skapelser, som våra teleskop och mikroskop ger oss en antydan om, och som vi inte ens i vår vildaste fantasi skulle ha kunnat föreställa oss? Allt vittnar om Guds Storhet.
Vi måste i all vår obetydlighet böja oss för Honom i vördnad, prisa Honom och be att få vara bland de tjänare som får möta Honom nöjd med oss och som blir godtagna av Honom.
’Abd al-’Azîm är den tjänare som förmår se Gud i Hans Fullkomliga Storhet. Och genom den kraft som alstras av det rätta, ser han hur de som står emot det rätta blir fördömda. Hans inre storhet reflekteras i det yttre, så att han framstår som en stark och storslagen person.
I klassisk arabiska har roten ’a-z-m följande betydelser:
att vara framstående, stor, väldig
att vara oöverskådligt vidsträckt och omfattande
att ha hög rang och värdighet, att vara viktig
att vara imponerande, mäktig, överlägsen
att vara överdådig, hedrad, vördad, upphöjd
att vara ofantlig, ofattbart stor, omätligt hög
att stå över all ofullkomlighet
I Koranen finns namnet Al-’Azîm i t.ex. 2: 255