Om att ta emot Ramadan och hela dess välsignelse
Vi står nu inför Ramadan, den bästa av månader och den vars betydelse övergår alla andra månader. Av gudomlig generositet strömmar under Ramadan oavbrutet gåvor till oss. Guds Sändebud [saw], må Gud välsigna honom och ge honom frid, sade en gång vördnadsfullt: “Förstår de vad som kommer till dem och vad de får ta emot?”
Den troende bör reflektera över förbindelsen med sin Herre, Han som har gjort denna månad till en möjlighet att ta emot Hans gåvor och Hans förlåtelse. Vi ska ta emot Ramadan på tre sätt:
För det första ska vi glädja oss åt dess ankomst.
Gud säger:
”Gläds över dessa Guds gåvor och över Hans barmhärtighet, som är förmer än [de rikedomar] ni kan samla!”
(K. Yunus 10:58)
Betrakta hur Guds generositet visar sig i denna välsignade månad. Sayyidunā Salmān [ranhu] berättar att Profeten [saw], må Gud välsigna honom och ge honom frid, pratade med oss på Sha`bâns sista dag och sade: “Mitt folk! Nu kommer en stor och välsignad månad till oss, en månad under vilken en natt infaller som är större än tusen månader. Gud har ålagt er plikten att fasta under denna månad, men Han har gjort bön under natten frivillig. Den som försöker närma sig Gud med en god handling under denna månad får samma belöning som den som utför en plikthandling under en annan månad. Den som utför en plikthandling i Ramadan får samma belöning som den som utför sjuttio plikthandlingar vid en annan tid. Ramadan är tålamodets månad och belöningen för tålamod är Paradiset. Den är också välgörenhetens månad och en månad då den troendes tillgångar förökas. (Ibn Khuzaymah)
Profeten [saw], må Gud välsigna honom och ge honom frid, sade: “Gud gjorde fastan under Ramadan till en plikt och rekommenderade nattlig bön. Den som söker Guds belöning och, i ett tillstånd av tro, fastar under Ramadan och ber på natten blir lika fri från synd som han var den dag hans mor födde honom.” (Aḥmad och al-Nasā’ī)
Guds Sändebud [saw], må Gud välsigna honom och ge honom frid, talade om för oss att himlens portar står öppna (al-Bayhaqī) under Ramadan och han menade att det då är lättare för våra handlingar, våra böner och vår ånger att nå till Gud.
Det har också berättats att Gud, då Ramadan infaller, befaller de änglar som bär Hans tron att sluta prisa Honom och istället söka förlåtelse för Muhammeds umma. (al-Daylamī)
Profeten [saw], må Gud välsigna honom och ge honom frid, sade: “Min umma har genom Ramadan fått fem välsignelser som ingen profet för mig fått:
Den första är att Gud, under Ramadans första natt, betraktar dem, och de som Gud betraktar kommer Han aldrig att straffa. Den andra är att den doft som utgår från deras munnar under dagens senare del är ljuvare än mysk för Gud. Den tredje är att änglarna söker förlåtelse för dem dag och natt. Den fjärde är att Gud säger till Paradiset: “Förbered dig och smycka dig för Mina tjänare som snart ska finna vila i Min boning och få del av Min generositet efter svårigheterna i detta liv.” Den femte är att alla blir förlåtna den sista natten.” Någon frågade: “Är detta Laylat al-Qadr?”
Han svarade: “Nej, det är som med arbetare, när de slutfört sitt arbete får de sin fulla lön.” (al-Bayhaqī)
För det andra ska vi akta oss för sådant som hindrar oss från att ta emot de gåvor som delas ut.
Fasta och handlingar av tillbedjan har lagstadgats för att göra det möjligt för oss att uppnå sann taqwa:
Troende! Fasta ålades er så som fasta ålades dem som var före er, för att ni skulle uppnå taqwa. (Gudsfruktan, fromhet och Gudsmedvetenhet). Den väsentliga betydelsen av taqwa är att sätta en barriär (en sköld) mellan människan och Guds vrede genom att lyda det Gud har befallt och inte göra det Han har förbjudit. Umman har förlorat denna fruktan för Gud och som en följd av detta har dess fiender fått makt över den. Godtagandet av vår fasta och andra handlingar av tillbedjan bygger också på taqwa: Gud godtar handlingar bara från dem som har taqwa. (Al-Mā’idah, 5:27)
Vi ska undvika allt falskt tal. Guds Sändebud [saw], må Gud välsigna honom och ge honom frid, sade: “Gud tar inte emot att någon avstår från mat och dryck om han inte avstår från att säga osanningar och handla i enlighet med dem.”
(al-Bukhārī, Abū Dāūd, al-Tirmidhī, al-Nasā’ī och Ibn Mājah)
Vi ska undvika oförskämt och oanständigt tal och tvister. Profeten [saw], må Gud välsigna honom och ge honom frid, sade: “Fastan är en sköld. Den som fastar ska inte ägna sig åt oanständigt tal eller åt att tvista.” Han sade också: “Fastan är en sköld så länge man inte slår hål på den.” Någon frågade: “Hur slår man hål på den?” “Genom att ljuga och baktala”, svarade han.
Det finns fyra kategorier av människor som nekas Guds förlåtelse under Ramadan och vid andra tillfällen. Det är de som bryter släktskapsband, de som är olydiga mot sina föräldrar, de som hyser agg i hjärtat mot andra muslimer och de som är beroende av alkohol och droger.
Den troende ska vara mycket noga med att bryta fastan med tillåten mat, eftersom “Gud är god och accepterar bara det som är gott och välgörande.” (Muslim) En av de tidiga muslimerna sade: “Var noga med vad du bryter fastan med och med vem du bryter den.”
Förbered er så att ni kan ta emot Ramadan med rent hjärta, eftersom ett överflöd av böner, fasta och Koranläsning inte blir till något gagn om era hjärtan är fyllda av mörker.
För det tredje ska vi sträva efter att göra gott efter vår bästa förmåga
eftersom Ramadan ger tillfällen att samla förråd och vinna stora belöningar. Det har berättats att en ängel varje natt under Ramadan ropar ut: “Du som söker det goda! Kom närmare!”
Imam al-Shafi brukade läsa ut Koranen en gång om dagen och en gång om natten, så att han i slutet av månaden hade läst hela Koranen sextio gånger. Man brukade vara så försjunken i Gudsdyrkan under Ramadan att man knappt träffade sina släktingar eller vänner. Man sågs som hastigast under fredagsbönen, men även då var alla upptagna av bön och Koranläsning. Därför var Id en så glädjefylld högtid; det var som om man mötte varandra för första gången efter att ha varit åtskilda en hel månad.
Eftersom himlens portar är öppna under denna månad ska vi dra nytta av detta och be Gud att Han ska höra när vi ber om att få våra behov tillgodosedda. Är du orolig för Muhammeds umma? Nu lovar dig Herren över Muhammeds umma att Han ska höra dina böner. Så bed Honom att Han ska ge muslimerna lättnad från deras lidanden, att deras hjärtan ska förenas, att de sjuka ska botas, att den olydige ska få tillfälle att ångra sig och att den okunnige ska få kunskap. Gud säger: “Du sökte lättnad från din Herre och Han besvarade din bön.” Och Han sade: “Anropa Mig, så ska jag svara er.” Ingenting är för stort för Gud: “Lär känna Gud under tider av lättnad, så ska Han vara med er i tider av svårigheter.”
Al-Sayyidah `Ā’ishah [ranha], må Gud vara nöjd med henne, frågade Guds Sändebud, må Gud välsigna honom och ge honom frid, vad hon skulle be, om hon visste att det var Laylat al-Qadr. Han svarade: “Gud! Du är sannerligen förlåtande! Du älskar förlåtelse, så förlåt oss!” (Ahmad, Ibn Majah och Tirmidhi)
Han [saw], må Gud välsigna honom och ge honom frid, sade också: “Gör dessa fyra till övermått. Två för att söka Guds välbehag och två för att ni inte kan klara er utan dem. De två som behagar Gud är att vittna att det inte finns någon utom Gud som är värd att dyrka utom Gud och att söka Hans förlåtelse. De två som ni inte kan klara er utan är att be Honom om Paradiset och om skydd undan elden.” (Ibn Khuzayma) Be därför om detta i överflöd, ni kan inte använda era tungor till något bättre. Be det i era hem, på gatorna och i moskéerna, inte bara efter iftar eller tarawih. I enlighet med dessa hadither upprepar många lärda denna du’a under hela Ramadan:
(3)أشْهَدُ أن لا إلهَ إلا الله نَسْتَغْفِرُ الله نسأَلُكَ الجنَّةَ ونَعُوذُ بِكَ مِنْ النَّار
Ashadu alla ilaha illallah, nastaghfirullah, nas’aluk’l-jannata wa na`audhu bika min an-nar (3ggr)
“Jag vittnar att det inte finns någon annan än Gud som är värd att dyrka. Vi ber Dig om Paradiset och söker skydd hos Dig mot elden.”
och
اللهمَّ إنَّكَ عَفُوٌ تُحِبُّ العَفْوَ فَاعْفُ عَنَّا(3) يا كَرِيم
Allahumma innaka `afuwun tuhibbu-l’`afwa f`afwa `anna (3 ggr) Ya Karim
“Gud! Du förlåter sannerligen allt. Du älskar att förlåta, så förlåt oss!”
Må Gud ge oss en stor del av Hans godhet och göra Ramadan till en anledning för vår upprättelse och för att undanröja prövningar.
Profeten [saw], må Gud välsigna honom och ge honom frid, gjorde stora ansträngningar i sin Gudsdyrkan under Ramadan och i synnerhet under de tio sista dagarna. Efterlikna därför Profeten och tag er till vara för att gå till överdrift i er strävan under de första dagarna, så att ni sedan blir lata mot slutet av månaden, eftersom “handlingar bedöms efter hur de avslutas.” (al-Bukhari)
Redigerade föreläsningar av Sayyidi al-Ḥabib `Umar bin Hafiz, må Allah bevara honom och välsigna oss genom honom.
Översatt av Ann-Catrin Nilsson